Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for januari, 2008

Datorkatter

Katter har följt med sin tid har jag märkt. Förr i tiden så var höjden av att vara i vägen (mål ett i katternas handbok) att som katt vräka sig över morgontidningen som den personliga assistenten så förtjänstfullt spred ut över köksbordet. Problemet var väl bara att hon envisades med att försöka flytta på katten hela tiden för att vända sida. Många gånger kunde det bli många försök innan människan gav upp.

Det kunde naturligtvis finnas möjlighet att utnyttja flera olika pappershögar som
husets student nogrannt hade sorterat upp och spritt ut över husets största bord. Men i princip så var ju alla dessa högar störande för relationen katt-människa. Så en god katt kunde på kort tid förtjänstfullt förflytta dessa högar till golvet.

Nuförtiden så har katter satt upp nya strategiska mål. Ligga mellan tangentbord och människa är en mycket uppskattad sysselsättning. Det ger möjlighet till nära snuggelsamvaro under längre stunder.

Jag har skaffat mig en laptop. Det tycker jag är praktiskt, det är så skönt att ha frihet att kunna välja var jag sitter. Däremot är det inte helt lyckat när en katt lägger sig intill datorn och vräker sig över delete-knappen eller en annan lägger sig på andra sidan och sträcker ut tassarna över escape-knappen. Både laptop och lapcat i knät är inte heller någon lyckad kombination har jag märkt. Särskilt inte när han dreglar över tangentbordet.

Annonser

Read Full Post »

Tidstolkar

Idag tjuvlyssnade jag på ett samtal vid ett kaffebord. Det var intressant.

” … men du, det är väl enkelt att bara läsa in?”

”Jo, det kanske skulle gå att fixa om någon kan logga in på vårt system.”

”Du, kolla med IT och se om de kan sätta upp ett konto. Messa mig sen så kör vi en test.”

Ja, samtalet var ju inte intressant så där rakt av för den som inte var inititerad. Men det var just det som fick mig att tänka på hur det skulle gå om det plötsligt gick att resa i tiden. Inte skulle väl mannen från sjuttonhundratalet som plötsligt dyker upp begripa vad de talar om. Det är tveksamt om han ens skulle förstå vad någon av oss säger. I alla samtal, överallt vimlar det av nya ord till nya företeelser som kanske inte ens fanns för femton år sedan.

Hur många av gemene man kände då till webben, mejl, internettjänster? Ja, några fanns det men inte var de många. Det är nu nästan precis femton år sedan jag först kom i kontakt med webben (som då inte hade något svenskt namn) och installerade den första webbservern och lärde mig att hantverksmässigt skriva html. Till min förskräckelse tycks det vara en utdöende konstart. Inte ens många som är webbansvariga kan html. Men nu höll jag på att spåra ur.

Vi som skulle resa bakåt i tiden, vi skulle ju alltid ha fördelen av att kunna studera tiden, språket, ja i stort sett allt, innan. Men om man reser framåt i tiden går ju inte det. Så även om vi ibland drömmer om att resa framåt i tiden för att få veta hur det kommer att gå så är det inte säkert att vi skulle begripa.

Om vi inte på något sätt lyckas förmedla till framtiden att vi behöver tolkar.

Read Full Post »

Hundtimmar

Ju äldre jag blir desto svårare tycks jag ha för att vakna på morgonen under den mörka årstiden. Så här års är det eländigt besvärligt att komma upp ur sängen och det är med nöd och näppe som jag lyckas ta mig till arbetet i tid. Jag bokar inte gärna in möten som startar vid nio om jag kan undvika det.

Det sägs att behovet att sova ska bli mindre när man blir äldre men än kan jag inte påstå att jag har märkt några sådana tendenser. Kanske är det först efter avslutat arbetsliv som kroppen behöver mindre sömn.

En vinter som denna utan snö och med få soltimmar är ännu jobbigare. Inte ens på dagen känner jag mig riktigt utvilad.

Det lättar när det blir ljust på morgonen när det är dags att kliva upp. Den sista veckan har himlen äntligen börjat visa tecken på att rodna … det finns hopp om livet!

Read Full Post »

Släktens namnsdag

Idag har makens släkt namnsdag. Inte så att de heter Karl i efternamn. Men alla karlar i släkten heter Karl i förnamn. I stort sett ingen har det som tilltalsnamn.

Det här ställer till vissa problem vid namngivningen. Det är trots allt ett begränsat antal namn som passar ihop med Karl och flickor är dessutom ovanliga i den för moderna mått mätt barnrika släkten. Så det krävs ganska många namn. Det bör också passa med efternamnet. Något som fick en släkting att bestämma sig att stava Karl med C. Initialerna i kombinationen blev annars lite väl ekivok.

Vi grubblade länge när vi väntade den förste sonen och provade mängder av kombinationer. Så småningom fastnade vi för det namn som han till slut fick. När den yngste sonen var på gång gick vi däremot bet på uppgiften. Det var först när vi träffade honom som namnet blev uppenbart. Man kan säga att han presenterade sig.

Min egen familj har visserligen några namn som följer den manliga linjen men variationen är större.

Så grattis alla Karl!

”Karl”-arna firade med att åka iväg på kinakrog innan jag kom hem från träningen. Som tur var fick jag en ”doggy-bag”.

Read Full Post »

Huskaos (uppdat.)

Jag tycker det är trevligt att kika i inredningstidningar som visar de mest fantastiska hem. Med rum som helt är möblerade i en viss stil; egyptiskt, jugend eller avskalat modernt. Mest fantastiskt är att de är så otroligt välstädade, det är en njutning att se.

Fast jag misstänker alltid att det är en bluff. Det kan inte vara möjligt att människor faktiskt bor där. Det måste vara kulisser.

Vårt hus är inte stort, jag har räknat ut att det motsvarar en normalt trea. Ändå så är det ett sisyfos-jobb att städa det. En vecka räcker inte för att göra en helstädning. I höstas ägnade jag säkert fyra helger bara åt att städa ur köksskåpen och bli av med den obeskrivliga gegga som samlats ovanpå. Så väldigt mycket mer julstädning blev det inte.

Så här års, när jag i princip jobbar jämt och i slutet av februari brukar ha arbetat in minst en ledig vecka i övertid, kan man lugnt påstå att husets tillstånd är under all kritik. Dammråttorna hugger efter en när man går ned för trappan. Inga gäster, tack!

Det är strålande vackert väder ute. Jag tror att jag ska ta en promenad till brevlådan och hämta tidningen innan jag sätter mig att jobba. Under tiden ska nog en son få i uppgift att dammsuga. På fyrtio minuter borde det allmänna tillståndet i huset hinna bli drägligt.


Uppdatering: Jag avslutade promenaden (som jag lyckades locka med den käre maken på) med att gå en vända runt husets rabatter. Och se, där blommade vintergäcken! Det är nog första gången sedan vi flyttade ut som den blommar i januari. Och huset var dammsuget. Gårdagens indiska middag blev utmärkt lunch.

Read Full Post »

Rostig kock

Det är faktiskt helt och hållet Matälskarens fel. Först introducerade hon gröna nyårslöften som jag naturligtvis var tvungen att haka på och av någon outgrundlig anledning tyckte jag att det var lämpligt att inkludera ett löfte om att försöka få familjen att äta vegetariskt minst en gång i veckan.

Självklart borde jag ha räknat ut att den enda möjligheten att åstadkomma detta är att jag lagar maten själv. Det gör jag vanligtvis inte. Sedan så började hon publicera aptitretande indiska recept på sin blogg. Sagt och gjort. Idag angrepp jag köket i akt och mening att tillaga sydindisk potatiscurry, kikärtspannkakor och thoran till middag.

Det var ett tag sedan jag stod vid grytorna. Så jag hade glömt några viktiga saker. Som att det är lämpligt att läsa igenom hela receptet innan man börjar. Och om man ska laga till flera saker samtidigt så brukar det vara smart att ha hackat, strimlat, skalat, mätt upp alla ingredienser innan så att man skyffla ned dem vid rätt tidpunkt i de olika anrättningarna.

Denna gång blev resultatet inte så hemskt. Jag lyckades bränna vid thoran (där jag för övrigt böt ut kokosen, som jag bör undvika, till lite rivna paranötter) och potatisen kokade sönder i potatiscurryn. Och det tog naturligtvis mycket längre tid att laga än jag hade tänkt mig. Det smakade hyfsat så länge det var varmt. Men av någon anledning var det dåligt med sting trots en stor bit ingefära, flera vitlöksklyftor och säkert tio centimeter chili. Nästa gång får jag köpa Jalapeno och Habanero istället för någon obestämd sort chili.

Familjens kritik var blandad. Den yngste sonen är fortfarande tveksam till ny mat. Den käre maken hade, antagligen i konspiration med sin katt, garderat med att ta fram räkor för att tina till kvällen. I detta nu kompletterar sönerna med mackor.

För övrigt kan jag meddela att senapsfrön inte bara poppar när de blir heta, de flyger! Det ligger senapsfrön runt hela spisen.

Read Full Post »

Tiden är nu

Igår visste jag precis vad jag skulle blogga om. Idag är det helt bortblåst. Så här års lever jag helt i nuet. Arbetsbördan ger inte utrymme för att fokusera på annat än nästa deadline. Som tur är har jag möjlighet att arbeta hemifrån en dag i veckan. Det spar, om inte annat, restid som jag istället kan använda till arbetet.

Idag klev jag upp och satte mig vid datorn för att läsa e-posten. Efter en timme kom jag på att jag inte hade ätit frukost. En kaffe och macka intill datorn och jag var redo att fortsätta. En snöig katt krävde att få komma in. Halv två var jag klar med det jag tänkt hinna på förmiddagen och det slog mig att jag kanske skulle äta lunch. Och borde klä på mig.

Yngste sonen hade kommit hem från skolan och han kom upp med lunch till mig. Snabb lunchpaus. Jag fortsatte. Det blev mörkt. En blöt katt krävde att få komma in.

Vid halv sex kom den käre maken hem. En gammal katt krävde att få gå ut. Tjugo i sju gav jag upp arbetet för att äta middag. En vag tanke om att fortsätta efter maten.

Efter maten bestämde jag mig för att jag fortsätter imorgon istället. Det finns gränser.

Read Full Post »

Older Posts »