Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for februari, 2008

Utställningsrapport

Jag lovade att det skulle bli rapport på veckans museibesök idag. Dessa utställningar var det främsta skälet till att vi överhuvudtaget tog oss till London. Shopping var en bonus.

Tutankhamon and the Golden Age of Phaeroes

Redan på måndagskvällen tog vi tunnelbanan ut till North Greenwich och det som tidigare hette Millenniumdomen men som nu har döpts om till O2 efter huvudsponsorn. En arena av Globen-typ men betydligt större. Jag ångrade snabbt att jag inte hade packat med en kamera när jag såg den ”mur” av sedum och vattenfall som kantade gångvägen från tunnelbanan till arenans ingång. ”Sluta drägla och få inga idéer, fast det är väl redan försent.”, var den käre makens kommentar. Helt riktigt.

Utställningen var byggd för att svälja stora mängder besökare. Så här en måndagkväll under den sista insläppstiden var det inte så mycket folk. Det var gott om utrymme kring alla föremålen. Texten upprepades på flera platser i montern, i princip gick den att läsa från varje håll. De hade också placerat text längs toppen på montern så att den kunde läsas från håll. Det var samma text som också fanns intill föremålen. I varje rum avhandlades ett ämne eller koncept och det var lagom mycket text (jag är i allmänhet ganska otålig och vill inte stanna för länge vid varje monter).

Den som vill se Tutankhamons mask blir besviken eftersom den inte finns med men personligen tycker jag inte att det gör så mycket eftersom det fanns mycket annat både vackert och intressant i utställningen. Det jag möjligen kan vara kritisk till är att de använder masken i marknadsföringen och på katalogen vilket kan skapa falska förhoppningar.

Jag såg också den förra världsutställningen om Tutankhamon, den gången i Berlin, och om jag så här i minnet jämför de båda så var nog den här betydligt mer professionell även om betydligt färre föremål visades. Det jag framförallt minns av den förra utställningen var mängden människor som besökte den. Med myrsteg och hopklämda tog vi oss förbi alla de utställda föremålen i något som kändes som en grotta. Det fanns ingen möjlighet att stanna till och studera någon detalj närmare. Det är uppenbart att utställningsmakare har lärt sig med tiden.

First Emperor

Som jag nämnde häromdagen så tog vi oss till British Museum en halvtimme innan öppningsdags och lyckades därmed få tag i några av dagens biljetter. I morgonkön stod flera personer som kommit med sitt bagage efter att ha checkat ut för att göra ett sista försök att komma in innan de åkte hem. När vi kom tillbaka till museet för att se utställningen straxt före tolv så var det utsålt för dagen.

Utställningen visas i museets bibliotek. De hade byggt upp en entresol ovanpå läsesalen, samma typ av lösning som kan ses på mässor av olika slag. Här var det betydligt fler människor än på O2 och vi sniglade oss fram mellan montrarna enligt den snitslade banan. Tyvärr hade nog de utställningsansvariga inte räknat med en så stor mängd besökare så vissa saker som de hade tänkt sig, t.ex. att besökarna skulle titta på ett föremål från olika håll var svårt att göra i praktiken eftersom det inte var så lätt att röra sig i vissa delar av utställningen. I montrarna låg texterna bara intill föremålen och det var knepigt att komma åt att läsa dem. Det hade underlättat betydligt om de gjort på samma sätt som de som byggde Tutankhamon. Mängden text var däremot ganska lagom. Jag kan rekommendera att hyra audioguiden, det gav en möjlighet att få bra information om föremålen även om man missar monterns text. Museet beräknar att det tar en timme att gå igenom utställningen men det tog längre tid när vi gick, främst för att det var så mycket folk.

Föremålen då?! Helt faschinerande. Vissa saker var i stort sett i naturlig storlek, detaljerna otroliga och jag tycker också att museet hade lyckats bra med att sätta föremålen i sitt sammanhang och förklara kejsar Qins storhet. Det var inte så många terrakottakrigare och den fantastiska känsla som det måste vara att se dem på plats uppnås naturligtvis inte men ändå … Utställningen stänger 6 april, den är värd att besöka.

British Museum ökade förra årets besöksantal med 12 % tack vare utställningen, totalt hade de 5,4 miljoner besökare. Jag frågade i informationen hur många biljetter de säljer per dag till terrakottakrigarna men de visste inte riktigt men däremot så fick jag veta att de ursprungligen hade släppt in 50 personer per insläpp och nu hade ökat till 70 personer. En snabb huvudräkning (nej, jag skojar, det finns räknare på datorn) visar då att de ursprungligen sålde: 1 900 biljetter mån-ons, 3 900 biljetter tors-fre, 4 500 lör-sön och att det nu har ökat till 2 660, 5 460 resp. 6 300 biljetter. Otroligt.

När vi var på British Museum passade vi också på att titta lite på annat också och i rummet bakom biblioteket (från entrén sett) så fanns en fantastisk installation av en konstnär. Det var två ”vävar”, kan man kanske kalla det, som följde en man och en kvinnas liv från födseln till graven (åtminstone i mannens fall), och där det i väven fanns alla piller som de hade stoppat i sig; vitaminer, järntabletter, p-piller, cellgifter, betablockerare etc. Nu kommer jag inte ihåg exakt hur många piller vi i genomsnitt beräknas äta under ett liv men det var många tusen. Den fick bli min upplevelse av modern konst denna resa, jag kom inte iväg till Tate Modern den här gången heller.

Read Full Post »

Pausinlägg

Jag är väldigt förtjust i Lottens hemlisblogg och Caveat Lectors fredagscitat. Jag tänkte att jag kanske skulle ”betala tillbaka” med lite citat ur min egen boksamling. Idag är jag ”in transit” från London så det kan dröja lite innan jag kan ge fler ledtrådar om det skulle behövas.

Eftersom jag inte har Lottens talang så följer jag Caveat Lectors modell (ursäkta stölden!).

Författare och titel?

Om jag i huvudbyggnaden väntat mig Ali Babas grotta med alla dess amforor fyllda av guld, diamanter stora som valnötter och flygande mattor klara att lyfta, hade vi gjort helt fel, Paola och jag. Skattkammarrummen var tomma. Måste jag kanske gå upp på vinden och hämta ner allt som jag hittade för att få rummen att se ut som förr igen? I så fall behövde jag ju komma ihåg hur det sett ut från början, men istället måste jag nu valsa runt här bara för att minnas det.
Jag gick tillbaka in i farfars arbetsrum och upptäckte att det på ett litet hörnbord stod en skivspelare. Ingen gammal grammofon, utan en skivspelare med inbyggda högtalare. Av formen att döma var den från femtiotalet och bara för 78-varvare. Lyssnade farfar på grammofonskivor? Samlade han på dem som på allt annat? Och var fanns de? Uppe på vinden de också?
Jag började bläddra i de franska veckotidningarna. Det var lyxtidskrifter i jugendstil med sidor som såg ut som miniatyrer med utsirade bårder och färgillustrationer i prerafaelitisk stil, bleka damer i samtal med den heliga Graals riddare. Och så berättelser och artiklar, också de inramade av liljeornament, och modesidor redan i art déco-stil med trådsmala damer, kortklippt hår och klänningar i chiffong eller broderat siden med låg midja, nakna halsar och djupa urringningar i ryggen, läppar blödande som ett sår, långa cigarrettmunstycken med lättjefulla blågrå rökspiraler och små hattar med flor. Dessa mindre berömda konstnärer kunde teckna doften av puder.

Read Full Post »

I’ve noticed that the Brits are good at pointing out hazards with differents signs. ”Look left”, when you’re about to cross the street, ”Mind your head”, when you’re squeezing in through a passage to get to the tables in the back of the restaurant etc. But they’ve failed to warn you about the risks associated with leisure time. Not only do you risk getting a tennis elbow by certain activities performed in your own time such as playing computer games, seemingly safe undertakings as going to museums may be dangerous to your well-being. I’m currently suffering from a serious case of museum legs. Sitting down in an Internet cafe is a real relief to my feet and legs. Having visited both the Tutankhamun and the First Emperor exhibitions has taken its toll.

When I suggested a visit to Tate Modern yesterday, my husband looked strangely at me. ”Are you suggesting that I should come with you? That is not very high up on my priority list. I need to go shopping for a new hat, and some comic books, and …” (As in ”No way I’m coming with you!”.) In my present condition I’m less certain I’ll go there myself.

Todays visit to the British Museum was a real hit though, I’ll make a full report on Friday. We arrived at the museum about half an hour before the gates opened. At that time the queue was about a hundred meters long. By the time we got to the teller the next time slot available was at noon. So we had a few hours to spare and I decided it would be perfect to spend it in the crime bookshop that had been recommended by a fellow blogger. The bookshop was to be found at 4, Bloomsbury Square. Just a few blocks from the museum. Perfect!

If you could find 4, Bloomsbury Square that is. Bloomsbury square was no problem to find, however number 4 turned out to be non-existant. Like 21B, Baker Street or any number on Diagonal Alley. I had to give that quest up but found another nice bookshop in the vicinity, London Review Bookshop. In the window display I saw just the book for me at that particular moment: ”The Ghost Map”. Of course I had to by it. I have since found ”Murder One” at 76-78, Charing Cross Road that sell crime novels but as I had just been a very good customer at Foyle’s that will have to wait until later when I’ve forgotten how much money I’ve already spent on books.

Read Full Post »

White areas on the map

As I’m in London and the keyboard isn’t the standard I’m used to, this post will be in English.

As a child I was fascinated by maps. My parents had a collection of old maps and it was really intriguing to sit there and look at the maps of old the Austria-Hungary empire and other such nations that no longer exists. So I started to collect maps as souvenirs when I was old enough to travel. I’ve got a fair collection.

So in preparation for this trip I dug out the maps I have over London to pack. I guess I should have begun to worry when I screened the whereabouts of the Tate Modern and the map said ”Bankside Power Station (disused)” instead of Tate Modern.

Last night we visited the O2 arena and the exhibition on Tutankhamun. It was well worth visiting. When I was looking at my maps however, this was uncharted area, white spaces on the map. I guess it’s time to get a new spiral bound A-Z. Map or not, we managed to get there in due order.

To top the evening we took the tube to Baker Street and wandered off down towards Oxford street. By chance we ended up in an Italian restaurant ”Strada” with excellent food. It is well worth a visit. I’m still stuffed.

Read Full Post »

Väsksamling

Jag har ganska gott om väskor. Jag gillar väskor av olika slag. Särskilt väskor i äkta läder eller väskor som i färger som matchar mina kläder. Det ser så elegant ut även om väskan är gjord i något konstmaterial. Om jag hittar en läderväska i annan färg än svart eller brunt då är min lycka gjord. Fast brunt och svart går också, om den är rätt inredd.

En väskas inredning blir mer och mer viktig för mig. Jag vill ha en väska med måååånga fack. Den måste ha ytterfack där jag kan ha sl-kort och bilnyckel. Fack för mobiltelefonerna (privat och tjänste), innerfack för nycklar, plats för en (eller helst två) plånbok och almenacka (utan den är jag helt oklädd och kan varken tacka ja eller nej till några som helst förfrågningar), visitkort, lupp, lite enkelt smink och hårborste, pass och biljetter måste få ligga i separat fack när jag reser, en pocketbok. Enklast är naturligtvis att få plats med allt detta i en väska med ett enda stort fack, men jag hatar verkligen sådana. Allt ligger ju alltid i botten på väskan när man ska ha tag i det. Men jag har några sådana handväskor också, uppenbara felköp. Jag har funderat på att designa en egen väska som är flera i en.

Det var handväskor det. Som arbetande med möjlighet till att arbeta hemma regelbundet så behöver jag ju också något att släpa datorn och alla papper i. Och träningskläderna. Just nu använder jag en ryggsäck med datorfack. Fast det går inte så bra ihop med handväskan. Portfölj blir i längden för tungt, men jag skulle behöva träna upp musklerna i vänstra axeln så det är kanske dags att använda min fina läderportfölj ett tag. Eller någon av alla dessa konferensväskor som samlats på hög i arbetsrummet. En del av dem är riktigt bra. Med stoppning för att skydda datorn och måååånga fack.

Trots massor av väskor, nu när det är dags att resa så upptäcker jag att vi inte har en riktigt bra resväska i lagom storlek för en halv veckas behov.

Jag hade en jättebra väska som jag hittade i Lyon för sådär en tio år sedan. (Under den där perioden när det bara fanns svarta väskor och det var en utmaning att hitta sin egen väska på bandet.) Men den lyckades flygbolagen med samlade krafter ta död på. Jag upptäckte efter ett tag konstiga svarta som plastbitar i den varje gång jag skulle packa. Så småningom kom jag underfund med att det var väskans ”chassi” som gått sönder. Den var väl kanske inte helt sig själv heller efter att min gamla katt, salig i minne, hade demonstrerat sitt missnöje med att jag skulle ut och resa genom att pinka i den. Vilket jag upptäckte när jag packade upp på hotellrummet i Florens. Bättre ursäkt för att gå ut och shoppa nya kläder på en rea har jag aldrig haft och jag kunde ha befunnit mig i betydligt sämre städer också!

Nu packar vi med gott om luft, av erfarenhet vet vi att det blir en del inköp i London.

Read Full Post »

Utmanad

Upptäckte att jag hade blivit utmanad av en tillfälligt sinnesförvirrad Lotten, men det gör absolut inget!

1. Vädret utanför mitt fönster:

Gråmulet, några plusgrader och svaga vindpustar. Solen har gjort några fruktlösa försök att bryta igenom. Om den gör det ska jag ta en rask promenad på fyrtio minuter och hämta tidningarna. (Förlåt, det hörde visst hemma under en annan fråga.)

2. Lyssnar på just nu:

Susandet av värmeväxlare, datorfläkt och diskmaskinen samt spridda skrattsalvor från sönerna som läser serier på nätet i övervåningen. En och annan koltrast som speedar runt huset. Tystnaden, med andra ord.

3. I går gick jag och lade mig:

Inte alls. Jag fastnade framför teven och tittade på CSI, Law & Order: Special Victims Unit och en film med Steven Seagal som heroisk brandchef. Jag kom på efter ett tag att jag hade sett den förut men jag såg slut på den ändå och ramlade i säng först på småtimmarna idag.

4. I dag vaknade jag:

Av att en katt satt på min rygg i trakterna av urinblåsan och att en annan absolut måste kela med min bara arm med sin kalla och blöta nos. Men det var ändå dags att gå upp. Gick upp och fixade morgonfika och la mig i sängen igen och läste min bok.

5. Jag har på mig:

Jeans, ekologiska kattstrumpor och en ljusgrå ylletröja med malhål (har jag just upptäckt, hade den när vi var bortbjudna på middag häromveckan, hehe!).

6. Senaste person som ringde mig:

Ekonomichefen när jag i fredags arbetade hemma.

7. Senaste person som jag ringde upp:

Ekonomichefen när jag i fredags arbetade hemma. Hennes mobiltelefon verkade inte vara kompatibel med min. Det bara smällde och skrapade i mitt öra (ont gjorde det). Så jag fick ringa upp henne på den vanliga landlinan.

8. Senaste person som skickade sms till mig:

? Osäker. Det var antagligen min bror för ett par veckor sedan.

9. Senaste person som jag skickade sms till:

Det var mina syskon, också ett par veckor sedan. Min telefon har en väldigt praktisk gruppfunktion så att det går att skicka samma SMS till flera samtidigt. Kanonbra när det är dags att bjuda in till släktfika till personer som inte läser sin e-post dagligen. Men jag är mer en e-postmänniska.

10. Senaste vän jag addade på Facebook:

? Jag har visserligen ett Facebook-konto men jag tycker än så länge att Facebook är gravt överreklamerat. Ganska tråkigt faktiskt. Men för att svara på frågan så kan det ha varit en f.d. kollega som också ridit en häst i vårt stall.

11. Som addade dig:

? Om detta gäller någon som jag inte själv kontakt först så är nog svaret: ingen.

12. Senaste person som mejlade mig:

Svärmor. Visserligen så bor vi bara femtio meter ifrån varandra men e-post är ändå jättepraktiskt. Hon ville bjuda på kaffe för att fira svärfars födelsedag och som muta för att barn och barnbarn ska plocka undan ris och ved från sälgen som blåste ned i en av deras rabatter för ett par veckor sedan. Den käre maken ska såga upp den med motorsågen innan. Hade sälgen gått ned åt andra hållet att den rivit med sig vår telefonledning och då hade vi blivit utan Internet (huh!). Tack, tack, tack för att den valde en annan riktning.

13. Sista sajt som jag kollade på:

Senaste webbplats som jag besökte var Lottens där jag hittade denna utmaning. Icke-bloggsajt var dn.se.

14. Ska göra idag:

Sortera tvätt, putsa skor, packa väskan inför Londonresan som jag och den käre maken inleder imorgon. Notera vilka böcker jag har utav mina favoritförfattare så att jag slipper släpa hem en massa dubletter. Har just gått igenom deckarhyllan men måste kolla upp fantasyhyllan också. Annan skönlitteratur tror jag att jag klarar ändå. Högen med olästa böcker måste jag också kika på. Alla titlar har jag skrivit upp i en anteckningsbok gjord av elefantbajs som jag fick av en kollega (hur jag nu ska tolka det). Det är recycling det! Sedan ska jag göra ett allvarligt försök att läsa ut William Gibsons ”Spook Country”. Det är få saker som är så irriterande som att behöva släpa på en bok som man har läst ut innan planet ens har taxat ut från terminalen. Jag har svårt att skiljas från böcker, annars skulle jag kunna skänka bort den till någon.

15. Bra eller dålig dag idag?

Än så länge ser det ut att vara en bra dag sånär som på vädret. Som den katt jag är så föredrar jag sol.

Om Minemma läser detta får hon gärna svara på utmaningen. I övrigt har Lotten utmanat i stort sett alla i min bloggarkrets som jag skulle våga utsätta för en utmaning. Nybörjare som jag är.

Read Full Post »

Säsongsblommor

De sista av mina amaryllisar håller just på att slå ut. Eftersom påsken är tidig i år så är det nästan möjligt att julen faktiskt kommer att räcka ända till påsk i år. Jag har ganska många amaryllisar, av olika sorter, men det brukar bara vara en en eller två som blommar. I år lyckades jag få i stort sett alla att blomma om. Det var nog bara en eller två som inte blommade i år. Nu börjar det bli dags att ta ut dem i växthuset igen och göda dem.

Det jag är mest stolt över är att jag har lyckats få en julstjärna att blomma om. Visserligen blommar den först nu men det gör inte så mycket. Däremot lyckades jag inte med hyacintherna. de slog aldrig ut trots att de var på gång.

Nu har jag just planterat min nya pelargonsticklingar och slängt de pelargoner som inte överlevt vintern. Dags för en ny säsong.

Read Full Post »

Older Posts »