Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 13 januari, 2009

Tisdagsförströelse 47

I kommentarsbåset var aktiviteten förra veckan märkbart högre än de senaste veckorna och Full bokhylla konstaterade till sin förvåning att hon visste var det var, nämligen ett citat ur Kerstin Thorvalls ”När man skjuter arbetare …”.

Nu kommer denna veckas citat, vad är det?


De stöddes av många – av de mäktiga Potocki och ibland av de intelligentare medlemmarna av familjen Radziwill – men de var ledande.
   De motarbetades också av många – av familjerna Lubomirski, Lubonski och ständigt av den bottenlöst reaktionära familjen Mniszech i Dukla – men när 1750-talet närmade sig sitt slut såg det ut som om Czartoryski med sin strålande uppsättning systersöner av ätten Poniatowski skulle segra, och Polens möjligheter att utvecklas till en modern stat hade aldrig varit bättre.
   1757 ansåg de energiska bröderna Czartoryski att om Stanislaw någonsin skulle kunna bli kung måste han lära sig kungligt uppträdande, och de ordnade så han skickades till S:t Petersburg för att lära känna hovlivet. Han kom dit en snöig dag, en tjugofemårig tilldragande diplomat med ett gott uppförande, som talade franska, tyska och ryska; inom en vecka hade han gjort djupt intryck på en egensinnig och vacker tysk adelsdam, Sofia Anhalt-Zerbst, som sedermera skulle bli känd under ett mer storslaget namn, och inom ytterligare en vecka delade han säng med henne.
   De hade en lidelsefull kärlekshistoria: slädfärder över snötäckta ängar medan vargar ylade i skogen; en duell på en militärförläggning; konserter vid hovet; och oändliga lantliga utflykter när våren kommit. Den unga Sofias självkänsla stärktes av denna smickrande uppvaktning; Poniatowski blev vida bekant som hennes älskare, en oerhört lovande ung man, och det var här vid ryska hovet som han första gången öppet omtalades som en möjlig polsk kung. ”Med rysk hjälp”, sa Sofia flera gånger, ”skulle du kunna bli kung.”

Annonser

Read Full Post »