Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 27 januari, 2009

Tisdagsförströelse 49

Med ren och skär envishet lyckades Marianne så småningom lista ut att förra veckans citat kom ur Boris Pankins ”De sista hundra dagarna”, en självbigrafisk berättelse om tiden för perestrojkan. Översättarhelena nominerade raskt Marianne till veckans ihärdighetspris. Och det har hon absolut förtjänat. Grattis!

Någon av er boooorde tycka att detta citat är lätt, men vem vet. Jag har haft fel förr.


   Rebekka påstod att hon hade hållit ögonen öppna för att leta efter alla tänkbara tecken på att Madge och Tobias hade ett förhållande, men bedyrade att hon inte funnit något. Madge var, som Katze själv hade sagt, ganska rar när hon tyckte om någon, och hon tyckte bra om Rebekka. Madge var absolut inte slank, mycket tjockare än Katze, försäkrade Bekka, tunt kort och tämligen ovårdat hår, vilket Bekka slog ned på som en hök inför sin far! Men annars var hon rar och rolig och absolut mer värd Katzes svartsjuka än Glenda därhemma. För övrigt fanns det ingen anledning att vara svartsjuk, Madge hade bjudit dem på en massa saker, teater etc., och det hade hon ju inte behövt.
   Men Katzes raseri var lika gammalt som jordens. Och så hade han fräckheten att ge henne ett
ur i julklapp. Longines. Det hade faktiskt den stora fördelen, skrev Tobias, att det var ett bra ur och att det gick, men det var Katze mycket trött på. Det uret hade varit en stor besvikelse, skrev hon till Tobias, som hade bett Gaus ombesörja inköpet. Gaus hade vid samma tillfälle köpt två, ett till Katze och ett till sin hustru. Men Katze var övertygad om att Gaus hade bytt ut uren och givit henne det dåliga, även om de var likadana. Så till den grad retade Katze upp sig på att hon fått uret och hatade Gaus så mycket för det, att Tobias fick trösta henne och be henne om ursäkt för julklappen, och han svor på att när han en dag blev rik skulle han skänka henne ett ur av platina, besatt med briljanter. Men Katze var inte lätt att trösta och lät sällan höra av sig. När hon slutligen övervann sig själv och åter skrev till London började brevet: Dear Sir –

Annonser

Read Full Post »