Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘pris’

Bucklor och sånt

Priser och utmärkelser

Priser och utmärkelser


Håhåjaja, det var inte mycket att skryta med när det kom till kritan. Här tänkte jag passa på när Lotten tyckte att vi skulle ta tillfället i akt och skryta lite. Så jag rensade i vitrinskåpet för att se vad som fanns där i gömmorna. Men jag måste tillstå att det var ett ganska skralt byte och då har jag till och med tagit med simmärken. Kräver det åtgärder?

På bilden har jag ringat in det som inte är mitt; i den röda ringen finns medaljer som härrör från den käre makens farfar. Dels från försäkringsbolaget Oden (För förtjänstfulla insatser) och ett första pris på 100 m från Solna Idrottsförening 1933 (fast den kan vara någon annans, årtalet stämmer inte riktigt).

I den blå ringen finns ett par bucklor som jag fått efter min morfar. Dessa har han erövrat i ”prisridning”. Honom träffade jag tyvärr aldrig eftersom han dog flera år innan jag ens var påtänkt. Men han var hästkarl och tillhörde skånska husarerna (men kom från Björneborg i Värmland). Så det måste vara härifrån som mitt hästintresse stammar, för det är väldigt ont om det i övrigt i min släkt. Den enda jag kan komma på är mina bröders syster, och vi är inte ens släkt.

Det jag själv har bärgat är:

  1. Plaketter från Kommendantstaben i Stockholm. Nu kan jag inte komma på vad jag fick dem för. Stalltjänst eller luciatåg i mässen på K1 är tänkbara alternativ.
  2. Aah, ett pris! Det här har jag vunnit i en dressyrtävling medan jag fortfarande red på ridskola.
  3. Äkta medaljer med namn och årtal för förtjänstfulla insatser i frivilligförsvaret.
  4. De få simmärken jag lyckades skrapa ihop. Så länge det handlade om att simma gick det väl bra, jag har till och med simmat kilometersim, men för att få de högre magistermärkena så krävdes hopp från tornet så det var bara att glömma. Med min svindel kom jag inte ens upp i hopptornet.
  5. Oh, ytterligare ett pris. Denna gång var det polisens idrottsförening som förärade mig plaketten i orientering. Det var ett tredje pris, men jag tror att vi kanske var fyra som startade. Men, ja visst ja, det var skryta som gällde så stryk det sista. (Gjort.)
  6. Några ridborgarmärken har jag också lyckats skrapa ihop. Några på ridskola, några på egen häst.

Nu har jag inte plockat fram den käre makens samling med bucklor från hans schackspelande dagar, de hukar lite här och var i gömmorna. Det hade jag ju kunnat göra men det var för besvärligt.

Annonser

Read Full Post »

Måste jag lära mig spanska?

Deckare brukar sällan räknas till den ”fina” litteraturen, tvärtom så tycker jag att det är ganska vanligt att många ser ner på deckare och betraktar dem som sämre litteratur. I motsats till ”riktiga” böcker. Det är ett synsätt som jag inte delar. Vad som är en bra eller dålig litteratur tycker jag inte har något som helst med vilken genre det handlar om. Möjligen är deckargenren mer förlåtande eftersom en bok av lägre litterär kvalitet ändå kan bli läsvärd genom att den följer den dramatiska form som vi har vant oss vid genom böcker och film.

Därför tycker jag att det var extra roligt att en deckare har vunnit Spaniens mest prestigefylla pris ”Premio Planeta”. Närmare sex miljoner kronor får den baskiske författaren Fernando Savater för sin bok ”La curva del Pardo” rapporterar SvD. Hästar är ett viktigt inslag i boken så jag inser att detta är en bok som jag väldigt gärna vill läsa. Nu undrar jag, vad är oddsen att boken kommer att översättas till svenska? Eller kommer jag vara tvungen att lära mig spanska för att kunna läsa den?

Vad som utmärker en ”bra” bok eller hög litterär kvalitet är jag faktiskt nyfiken på. På vilka grunder delas egentligen alla dessa litterära priser ut på? Men det är ett ämne för ett annat inlägg.

Read Full Post »