Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘träning’

Välkommen tillbaka!

När jag pensionerat min förra häst märkte jag så småningom (vi hade inte fungerade våg hemma) att vikten ökat och kläderna av något underlig anledning tycktes ha krympt i garderoben. Efter ett par år klev jag upp på en våg under en hotellvistelse och fick en mindre chock. Någonstans i samma veva var det inte längre särskilt kul att gå att köpa kläder. Inte för att jag hör till dem som roar mig med att shoppa men ibland behöver man ju faktiskt nya kläder.

Riktigt så här kände jag mig inte men något åt det hållet! (Flickr commons)

Vid en hälsokontroll på jobbet konstaterades visserligen att jag hade bra värden men vikten låg lite högt och det skulle nog vara bra om jag försökte utnyttja min rätt att motionera på arbetstid. Men det hade jag ju inte tid med, hur skulle jag hinna med det?

En dag när jag satt i möte med några av cheferna knackade det på dörren, en av våra kollegor hade avlidit i en hjärtattack under natten. En kollega som vi bara några månader hade varit och gratulerat på hans 50-årsdag. Den dagen gick jag och köpte ett gruppträningskort på den närbelägna träningsanläggning. Det är nu nästan på dagen tre år sedan. Jag har tränat varje vecka (utom under semestern) sedan dess.

Jag tog det lugnt inledningsvis och har gradvis trappat upp även om jag sedan jag köpte Drömprinsen tränar mindre på anläggningen. Jag hade förhoppningar om att gå ned i vikt och minska midjeomfånget.
Efter ett halvår började jag se förbättringar i kroppsformen men ingenting på vikten. Efter första året hade jag tvärtom gått upp i vikt, efter andra också.

Men nu, äntligen börjar det hända något. Vikten börjar äntligen sjunka, fem procent hittills, och midjans omfång har minskat med tio procent. Välkommen tillbaka! Skam den som ger sig.

Read Full Post »

Måndag. Med typiska måndagstecken. Seg start. Mjölken slut. En knapp i blusen som jag hastigt strukit envisades med att gå upp hela tiden. Det upptäckte jag först på pendeltågsperrongen. Utskrifterna på jobbet blev vita, en av färgerna var slut. Måndag.

Inget träningspass min vanliga tid. Nedriven kontaktledning på hemvägen med svåra förseningar för pendeltåget till följd. Den käre maken konstaterade att han har två (2) dagar kvar till ledigt, själv har jag tre (3) veckor. Måndag.

Men några positiva saker har också hänt. Den käre maken har fått igång den nya pumpen vid sjön. Varde … vatten!

I alla fall nästan; en massa skit kommer just nu upp och sätter igen filtren i kopplingar och spridare så att jag inte kan vattna rabatterna eller de gula gräsmattorna. Jag tog en bild av den veka strålen men batteriet på kameran ansåg sig urladdat när jag skulle föra över den till datorn. Måndag.

Men en gammal favorit har kommit tillbaks för säsongen. Det är positivt.

Foyle’s war. Måndag!

Read Full Post »

Kropps(kultur)skymning

Lotten bloggar idag om kroppskultur och bland kommentarerna dök, som flera gånger tidigare hos Lotten, ett nytt begrepp upp; ”Kroppskulturskymning”. Där skämtsamt om det allmänna förfall med bilringar och ölmagar som vi alla med åren drabbas av.

För mig som under dagen har varit på sjukhuset med min gamla mor med cancer i sista stadiet får ordet en lite annan innebörd. Fast, jag kanske tänker mer på kroppsskymning. Jag och mina syskon har under åren följt hennes förfall, från en driftig människa som alltid ställde sig på de svagas sida och därför självklart var engagerad som facklig ordförande på sin arbetsplats, till en person som är helt beroende av andra människor. Något som hon tycker mycket illa om och rimmar illa med hennes egen självbild.

Men hennes hjärna spelar henne idag spratt och hennes självbild har lite med verkligheten att göra. Det är sorgligt att se. Det känns inte särskilt uppmuntrande för egen del men jag får väl ta det när jag kommer dit. Nu gäller det att fördröja förfallet.

Själv har jag sedan några år kommit gång med att träna regelbundet. När jag slutade rida min gamla häst regelbundet drog vågen iväg och kroppen blev lös och slapp i köttet. Vågen har jag ännu inte lyckats göra något åt (tvärtom!!! av någon outgrundlig anledning) men kroppsformen, ”kroppskulturen”, har blivit klart bättre. Fast det är en bit kvar.

Kanske dags att börja leta efter en ny häst. Fast hur jag ska få tid är ett mysterium.


Min följeslagare under 25 år.

Read Full Post »