Jag borde i och för sig ha varit varnad. Lotten beskrev ju i sitt inlägg hur allt runt omkring henne förföll medan hon var fast vid TV:n för att baaaara se ett avsnitt till av ”Bones”. Men inte trodde jag att det skulle vara så illa. Fast det är det. Värre.
Efter Lottens inlägg så insåg jag att jag nog skulle tycka om serien. Jag, som nästan bara tittar på CSI, Criminal minds och liknande program och som dessutom har Kathy Reichs som en av mina absoluta favoritförfattare, kunde inte motstå. Så jag beställde de två första säsongerna. Nu är de nästan slut. I helgen har jag nog sett minst en halv säsong. Märkligt nog har jag också hunnit städa hela huset och rida min häst också. Det var nog för att jag tänkte belöna mig med en skiva ”Bones” när jag var klar.
Det finns saker jag inte gillar; signaturmelodin störde mig oerhört i början men nu börjar jag vänja mig; huvudpersonernas karikatyrartade nördaktighet – skildringen spär verkligen på fördomar om forskare, vilket jag kan tycka är onödigt. Fast jag kanske inte är rätt person att ha en åsikt där, som har varit bakom kulisserna på Smithsonian som ju måste varit förebilden till seriens ”Jeffersonian” och har kollegor som arbetar med fylogenetisk systematik.
Men, om man undantar de riktigt äckliga scenerna så skulle det kunna vara Nora Roberts som stod för manus. Verkligen något att titta på om man behöver något uppmuntrande eller romantisk boost. Det riktigt sprakar mellan dem. Och det här väntar jag på hela tiden, hur tröga får de vara egentligen?
Men hör ni, nu måste jag beställa fler säsonger! Jag önskar det gick att beställa Booth.
Dievas liv och äventyr 