Ända till påsk

Amaryllis till påsk

Nymphamaryllis i en härligt djup röd färg

De säger att julen varar ända till påska. I det här huset har det verkligen blivit så i år. I höstas släpade jag in alla amaryllisarna från växthuset och planterade tre nya, införskaffade för att jag skulle vara säker på att få några amaryllisar som blommade till jul.

Med lite trixande så har nu nästan alla mina amaryllisar blommat i år. För att locka dem att blomma har jag varit tvungen att ställa upp dem i vårt sovrum som är ett av de få rummen som klarar att hålla minst tjugo grader vilket krävs för att få igång amaryllisarna. När knopparna var på väg så fick de flytta ned i vardagsrummet där temperaturen sällan orkar över femton grader en riktig vinter.

Men fortfarande nu i påsk så har jag blommande amaryllisar. Sist ut är en av dem som jag köpte för att säkra amaryllisblom under julen. Ironiskt. Men den var väl värd att vänta på. Precis den mörkt röda färg som jag är särskilt förtjust i. Sen är det hög tid att bära ut hela gänget till växthuset igen.

En annan sak som också varat ända till påsk är hålet som den käre maken tillsammans med grannen ägnade några veckor åt att gräva för att hitta vinterns vattenläcka. Nu har det äntligen skottats igen. Denna gång med en markör straxt under markytan för att kopplingen lätt ska kunna hittas nästa gång. Själv hoppas jag att det inte blir någon nästa gång. Elräkningarna de sista månaderna har inte varit nådiga. Uff!

Och nu slår det mig att julgardinerna fortfarande hänger i köket. Kanske dags att ta ned tomtarna. Fast då måste jag kanske tvätta fönsterna också. Hmm. Får se hur jag gör.

Read Full Post »

Tisdag utan förströelse

Snöklocka

Förrförra veckans citat var hämtat ur Torsten Ehrensmarks ”Instängd på Norra halvklotet”. Som så ofta en samling med krönikor. Marianne kom så småningom fram till svaret med lite hjälp från mig.

Jag har nu bestämt att göra ett uppehåll med tisdagscitaten. För att det ska vara roligt för er så måste jag kunna engagera mig lite mer än nu när jag i bästa fall kan kasta mig in i båset till lunch och kanske en sväng på kvällen. Som det ser ut just nu så kommer inte min arbetssituation bli bättre under den närmaste månaden och det betyder att jag knappt ens hinner läsa bloggar än mindre skriva inlägg. Men jag ska försöka.

Read Full Post »

Uppskjuten vår

Här hade jag tänkt att göra Miss Gillette glad och gå ut och fotografera mer av vårtecknen runt omkring huset. Kanske tofsviporna som flyger runt våtmarken där sångsvanarna kliver runt eller stararna som drar runt ängarna. Riddarbaggarna som solar på fasaden under burspråket eller myrorna som återupptäckt köksbänkarna.

Men det snöööööar ute, bläh!

Nu vill jag inte ha mer vinter.

Read Full Post »

Bara en vecka?

På väg till jobbet förra veckan

Äntligen börjar blommorna återkomma

Jag kan inte låta bli att förundras hur snabbt det går så här års. Förra veckan var jag tvungen att ta med mig kameran och stanna på vägen för att ta några kort. Vägen är så otroligt vacker med träden klädda i nysnö.

I söndags noterade jag att de första blommorna slagit ut i trädgården. Nu gäller det att ta tillvara på varje tillfälle att njuta av våren.

Read Full Post »

Nu glöder hösten

Asp med gyllene höstlöv

Nu, precis nu, är nog hösten som mest fantastisk. Nu hänger det gyllene, bruna och röda löv på alla träd runt om, utom det japanska körsbäret som släppte alla sina löv förra helgen när jag vände ryggen till. Det är ett träd som är fantastisk men bara under mycket korta perioder. Det blommar som en stor gigantisk sockervadd under knappt en vecka och de blodröda höstlövet håller inte mycket längre.

Men alla andra träd är nu magnifika. Nästan alla löv sitter kvar på träden. Ända tills första höststormen sveper bort dem. Eller den första snön hastigt och lustigt (ibland mindre lustigt) lägger sitt vita täcke över allt och löven som svartnat bara dryper av träden. Ljudet av löv som faller mot marken dominerar i den för övrigt dämpade ljudbild som uppstått när snön svept in allt.

De senaste åren har ju den första snön kommit första veckan i november i dessa trakter. Det är bara två veckor dit. Hög tid att plocka undan trädgårdsmöblerna och leta fram vinterdäcken. Jag undrar vart tiden tog vägen i år. Det känns som om jag missade sommaren i år; kanske för att det var flera saker som jag brukar göra under semestern som jag bara inte hann med. Fönstren är fortfarande otvättade, om de ska bli rena till jul så måste jag nog boka in tider för tvätten i min kalender. Kanske söka några extra semesterdagar. I år hade jag återigen tänkt mig en ledig vecka under hösten, som nog (som vanligt) inte blir av på grund av jobbet. Jaja, till jul får jag ledigt i alla fall.

Read Full Post »

En ovanlig gäst

Nötkråka med godiskotte i näbben

Jag är inte särskilt fågelintresserad. Kanske mer än genomsnittet men absolut inte i närheten av dem som ger sig ut med tubkikare i våra trakter för att få syn på ännu en fågel som de inte har sett tidigare. Och ännu mindre i närheten av 300-klubbsfantasterna. Men det är alltid rogivande att titta på fåglarna som flyger runt i trädgården och särskilt roligt är det förstås att se någon av de mer ovanliga arterna.

Söndag morgon när jag tittade ut från sovrummet fick jag se denna krabat. En nötkråka som flög runt bland våra gamla ädelgranar och leta efter kottar med godis i. Med sina kraftiga näbbar spettar de raskt upp kottarna och bänder fram de mjuka frödelarna. Som pinjenötter, smakar säkert gott. De brukar komma förbi vår trädgård på höstarna även om det inte är alla år som jag får syn på dem. Vi tror att de häckar inne i vår skog.

Jag fick bråttom att springa efter kameran och byta objektiv (och hoppas att fågeln skulle vara kvar, där hade jag tur). Visst är den vacker! Jag tycker den har en så fin brun färg.

Read Full Post »

Nä, nu blommar det …

För några år sedan gick den käre maken lös med motorsågen i berget mittemot vårt kök. Om han bara skulle prova en ny kedja eller om han hade tröttnat på slyet vet jag faktiskt ärligt talat inte. Det var inget vi hade diskuterat innan.

På en halvtimme hade han täckt hela sidan av berget med små trädstammar och ris. Det tog mig ett par dagar att släppa ihop allt och lägga i en hög på gräsmattan så att den käre maken kunde köra bort den med traktorn. Högen blev nog två meter hög och tre-fyra meter lång. Det var faktiskt ganska roligt att ägna sig åt ”kast-med-litet-träd”, omedelbar nytta, omedelbar tillfredsställelse. Annat är det med att städa huset så här på landet. När man har dammsugit sig igenom huset kliver någon in i andra ändan med leriga stövlar fulla med hö som landar på golvet när de drar ut fötterna …

Det rena berget var naturligtvis en utmaning för trädgårdsmänniskan i mig. Det måste ju gå att göra något där. Stenparti? Nja. Nej, ett rhododendronberg skulle det bli. Sagt och gjort. Jag gav mig ut och grävde i berget med spett och liten slägga. Alla lämpliga sprickor rensades, jord tillfördes och ett antal rhododendronplantor införskaffades och planterades. Jag längtade till våren.

Nu blir det inte alltid som man har tänkt sig i trädgården. Efter den första vintern hade flera av plantorna dukat under. Frostskador? Torkskador? Jag vet inte. Rådjurseländena hade varit på några av dem. Nytt sly har växt upp så det är dags att rensa igen. Kanske jag gör ett nytt försök med några nya plantor. Idag har jag två av de ursprungliga plantorna kvar. Som har blommat ganska blygsamt trots mina försök att gödsla vid snösmältningen (när infaller den egentligen när vintern är snöfri?) och i samband med knoppsättning. Också det lite knepigt att passa när det är dåligt med blommor.

Men hur gör jag nu? Denna syn möte mig idag när jag tittade ut genom köksfönstret.

Read Full Post »

Trädgård à la Addams

Så här års brukar min trädgård vara som bäst. I min stora rabatt på framsidan, fyra-fem meter bred i tre etager, blommar det mesta. Riddarsporrar, aklejor, mjölkklockor, nävor, rutor, rudbeckior och så vidare. I år har det varit lite klent. En inspektionstur häromdagen avslöjande varför.

Flox à la Addams

Mjölkklocka à la Addams

Alunrot à la Addams

I ljuset av detta känns det verkligen onödigt att vi räddade livet på ett rådjurskid häromkvällen när räven hade spårat upp det bakom huset. Den käre maken och jag satt i växthuset och pratade lite när det började yla några meter bort. Först trodde jag att det var fiskgjusen som flög över och skrek men det lät lite annorlunda. Så vi gick ut för att se vad det var. Bakom växthuset hoppade en bock och get runt och gjorde utfall mot något. Den käre maken sprang dit och nästan på räven där den höll kidet i gapet. Rådjuren sprang till skogs när vi kom och räven släppte sitt tag och sprang. Kidet staplade förvirrat fram till oss fram till oss och hoppade ned i dammen när det insåg att det var ur askan in i elden. Vi såg det simma över och ta sig upp ur dammen och försvinna iväg. Vi tror att det gick bra.

Nu önskar jag bara att jag hade ”The Thing” som fixade i trädgården också …

Read Full Post »

Kinaträdgård

Kinaträdgård

Andra kulturers trädgårdar är alltid lockande att undersöka. Särskilt tilltalas jag av den japanska och kinesiska trädgårdskulturens avskalade lugn. Det är kanske det nordiska kynnet som lockas av detta.

Igår besökte jag och släktens damer den kinesiska trädgård som Östasiatiska museet har byggt upp på parkeringsplatsen utanför. Den är inte stor, som en normaltstor tomt (ca 1 000 kvm). Den hade alla de element som en kinesisk trädgård ska ha; sten, vatten, fiskarna, muren (visserligen fusk), fönster och paviljong. De karakteristiska växterna fanns också på plats; tall, lönn, pioner och i ett hörn bonsaier. På så sätt fungerade trädgården som vilken utställning som helst.

Tyvärr märks det tydligt att museet inte har kunnat avsätta tillräckligt med pengar för projektet. Den är uppbyggd som en ung trädgård som ska få växa till sig. Glest mellan plantorna och träden är små. Trots att trädgården bara ska stå kvar till den 14 september. Det hade varit möjligt att bygga så att trädgården hade sett äldre ut, men det hade naturligtvis krävt en större budget.

Det i stort sett obefintliga jordlagret kräver konstant vattning och träden står kvar i sina jordsäckar. Synd!

För den som är nyfiken på hur en kinesisk trädgård ser ut är den ändå värd ett besök.

Nu ska jag fundera på om jag kan fixa ett kinesiskt hörn i min trädgård. Lugnet vill jag gärna skapa.

Fast, jag har ju inte riktigt lika förnäm utsikt. Det får jag lov att erkänna.

Read Full Post »

Framtida löfte

Igår ringde min svärmor när jag satt och kurade i mitt växthus mellan regnskurarna med min gamla katt i knät. Den yngste sonen kom utspringande med vår bärbara telefon. Jag undrade naturligtvis vad det var som var så viktigt.

”Hej!”
”Hej! Har det hänt något?”
”Nej, nej. Jag tänkte bara berätta att mullbärsträdet blommar just nu. Om du vill gå ned och titta. Åtminstone tror jag att det är mullbär.”
”Ja, men det vill jag gärna. Men jag väntar nog tills det har slutat regna så att jag kan ta med mig kameran.”
”Javisst, med det är inte så viktigt.”

Fast där tror jag hon har fel, visst är det viktigt att njuta av den tid som är nu. Eller hur!

Och det finns ett framtida löfte om mer njutning, nog borde det gå att göra sylt på bären?

Read Full Post »